Det händer att jag och fifflar'n slår på bandspelaren och gör en enklare ljudupptagning av vår musik. I de fall dessa blir någorlunda lyssningsbara, så läggs de upp här.

Förlorade sonen. Kanske ett av Vreeswijks mindre kända mästerverk med en inte helt oäven melodi av Broder Tor.

Ett rus. När jag för ett par år sedan satt förstrött och bläddrade i min Dan Andersson samling så hajade jag till när jag kom till den här dikten, trots att den vid tidigare tillfällen - av någon outgrundlig anledning -  alltid passerat förbi obemärkt. Eftersom jag just då inte kände till någon tonsättning så gnolade jag fram en enkel melodi på egen hand.

Prästen och slaven. Den här låten står för sig själv. Det är bara att luta sig tillbaka och njuta av Joe Hills mästerverk.

Fredmans epistel no. 73. Det är inte mycket att orda om denna. Det verkar onekligen som Jergen befinner sig i någon form av krisläge.

Lyckan. En kulen höstdag för ett par år sedan plitade jag ner några rader på ett papper som visade sig vara texten till den här låten, som väl i sanningens namn äger ett visst släktskap med en av Tom Waits bitar. Sammelsuriet till trots rymmer låten bara sång, gitarr och kontrabas.

Fredmans epistel no. 34. Kan tyckas en smula deppig. Det är klart det aldrig är roligt när hela ens hem brinner upp. Men jag tycker ändå  Movitz verkar ta det på rätt sätt.   

Fredmans sång no. 19. Vet inte riktigt vad jag ska säga om denna lilla bit. Känns som ett sunt förhållningssätt till döden.